Idag regnade det mycket, och det var halt att gå på gatorna. Det var varmare än de senaste dagarna.
När jag vaknade på morgonen hade jag ont i huvudet. Jag gick ut utan att ha mössa på mig, och det var kallt, men inte så kallt som igår eller förrgår.
Jag fick njuta av regnet och kände mig bättre. Det var liksom om regnet var en terapi. Är regnterapi en grej? Jag vet inte, men jag skulle säga ja, därför att jag blev friskare på grund av det.
Jag är medveten om att inte många människor tycker om när det regnar. De flesta jag träffar säger att vädret är dåligt när det regnar.
Problemet är att jag gillar det när det regnar. Delvis gör jag det därför att jag växte upp i ett varmt land, och det spelade ingen roll om det regnade eller inte när det kommer till temperaturen. Man kan säga att det kommer med mycket hopp för att få bra jordbruksproduktion när det regnar. Så regn betyder hopp, som betyder i sin tur ett bra liv.
Och delvis är jag kanske en konstig människa. Jag vet inte. Vem skulle njuta av regnet annars? Kanske små barn gillar att leka utomhus när det regnar?
Idag var jag tacksam att det regnade trots att gatorna var hala. Jag kunde jobba normalt eftersom min huvudvärk försvann när jag fick ‘regnterapi’, alltså helt gratis.
Jag tror att det är ett bra exempel på de saker som några människor tycker om och anser rimliga, medan andra avkänner dem som inte rimliga från deras perspektiv. Då finns det en tillstånd där man inte kan säga att något är bra eller dåligt utan att ha en referenspunkt, alltså vems perspektiv man anser.
Jag hade ett telefonsamtal med en av mina kompisar för en stund sedan, och vi pratade om hur kort livet är och kan vara verkligt. När jag tänker på det brukar jag vara extra tacksam för att jag fick leva idag och förhoppningsvis imorgon också.
Jag hoppas att detta inte är mitt sista inlägg, alltså jag hoppas att jag lever imorgon för att skriva mer.
Godnatt och vi ses imorgon!